Detaljerat Program Onsdag
Föreläsningar Sjukvård
Moderatorer: Therese Djärv & Peter Lundgren
Helena Winberg
Temperaturkontroll av barn efter hjärtstopp – vad visar egentligen forskningen, hur ska vi tolka riktlinjerna och hur gör vi i praktiken på BIVA?
Per Nordberg
Presentationen kommer att belysa den skyddande effekten tidig nedkylning av hjärnan som påbörjas redan på platsen för hjärtstoppet vilket studeras i den pågående randomiserade studien PRINCESS2.
Niklas Nielsen
De flesta patienter som vårdas för hjärtstopp på intensivvårdsavdelning får sederande läkemedel, trots att patienterna ofta är medvetslösa.
Sedering behövs för att tolerera nedkylning, minska risken för kramper och för att bättre tolerera ventilatorbehandling, men frågan är om sedering i sig har skyddande egenskaper.
Anna Lybeck
Varje år toppas listan på Huvudsakliga IVA-diagnoser i Sverige av patienterna som initialt överlevt ett hjärtstopp med cirka 6000 intensivvårdsdygn. Hur bedrivs intensivvården efter hjärtstopp i Sverige idag?
Moderatorer: Anna Lybeck & Niklas Nielsen
Therese Djärv
Vad är reversibla orsaker, hur identifierar vi och behandlar dem? Under denna session får du en kort introduktion till ämnet samt ett exempel på hands-on metod.
Hritul Karim
Patientnära ultraljud (Point-of-Care-Ultrasound) vid hjärtstopp kan användas för att identifiera potentiella orsaker till hjärtstopp – ändå från läkarbil till intensivvårdsavdelning. Denna föreläsning ger en kort introduktion och vetenskaplig sammanfattning av när, var och hur patientnära ultraljud kan tillämpas och vilka begränsningar som finns.
Jacob Hollenberg
Ordförande i HLR-rådets vetenskapliga arbetsgrupp. Professor/Överläkare och chef för Centrum för Hjärtstoppsforskning vid Karolinska Instiutet / Södersjukhuset.
Moderatorer: Mattias Ringh & Ulrika Karlgren
Emma Bentz
Vi studerade alla medicinska hjärtstopp registrerade i det svenska hjärtstoppsregistret mellan 2008 och 2018. VTE-associerat hjärtstopp förekom hos 852 (2.0%) personer av totalt 41,813. Medianåldern var lägre för VTE-associerat hjärtstopp, andelen kvinnor var högre och icke-defibrillerbara rytmer vanligare. 30-dagarsöverlevnaden var lägre i VTE-gruppen jämfört med övriga medicinska hjärtstopp: 2.0% mot 12%. Sammanfattningsvis är VTE-associerade hjärtstopp ovanligt men nästan alltid dödligt.
Ludvig Elfvén
Skall vi passera mindre sjukhus för att köra patienten till ett sjukhus specialiserat på hjärtstopp?
Malin Albert
Läkemedelsbehandling vid hjärtstopp. Vilka läkemedel ger vi och varför?
Anna Thorén
Hjärtstopp på sjukhus drabbar varje år ca 2.400 svenska patienter, och är förknippat med en hög dödlighet. Flertalet av de drabbade patienterna uppvisar tecken till sviktande vitalparametrar långt innan hjärtstoppet inträffar. Forskning har visat att många hjärtstopp retrospektivt hade varit möjliga att förebygga givet att adekvata åtgärder hade vidtagits vid rätt tidpunkt. Hur kan vi förbättra vårt arbete med att förbygga hjärtstopp på sjukhus-nu och i framtiden?
Workshop – Att vara frivillig livräddare – mer än HLR och AED 12.30-13.20 (Sal: A12/13)
Arrangör: SMS-livräddare
Vi berättar om hur frivilliga livräddare kan uppfatta larmsituationen utifrån våra insikter och erfarenheter från systemet Sms-livräddare. Det är modigt att springa på larm utan att veta vilken situation man möts av och det är viktigt att förbereda sig och i förväg prata om skillnaden mellan utbildningsrummet och en akut situation. Vi ger tips om viktiga punkter att lyfta fram under HLR-utbildningen.
Föredraget riktar sig till HLR-instruktörer, frivilliga livräddare och andra intresserade.
Workshop – Luftväg/ventilation av barn 12.30-13.20 (max antal deltagare 18 st – ”först till kvarn”)
Arrangör: Barngruppen, HLR-rådet
Till er som arbetar prehospitalt eller på sjukhus. På denna Work Shop får du tips och råd att kunna optimera luftväg och ventilation till barn samt utvärdera att det verkligen fungerar. Vi utgår från patientfall med barn i olika ålder och övar praktiskt
Science box 12.10-13.20
Moderatorer: Sune Forsberg & Gisela Lilja
Therese Djärv
Hur bra är svenska sjukhus på att förbättra kring hospitala hjärtstopp och vad är vägen framåt för att bli bättre? ILCORs ten steps to improve around IHCA i en svensk tappning- vad är det?
Akil Awad
Syrgas och koldioxid vid hjärtstopp – vänner eller fiender? Vår akutbehandling vid hjärtstopp kan vi påverka syrgas- och koldioxidnivåerna i patientens blod – men spelar dessa nivåer någon roll? Jag kommer summera kunskapsläget och presentera en svensk registerstudie från vår grupp på ämnet.
Peter Lundgren
HLR vid grav hypotermi – ny handlingsplan Vad är chansen till överlevnad? Vilka är förutsättningarna för lyckad resuscitering? Vilka sjukhus ska ta emot dessa patienter?
Gisela Vogel
Närståendes upplevelser och erfarenheter av HLR, vad visar senaste forskningen inom området. Vad skiljer sig åt i närståendes upplevelser och erfarenheter när personen som drabbas av hjärtstopp överlever eller om personen avlider. Hur kan vi som sjukvårdspersonal/medmänniska på bästa sätt bemöta närstående som själv startat HLR eller som bevittnat pågående HLR av en närstående.
Moderator: Jacob Hollenberg
Hjärt-Lungräddning i Sverige, en framgångssaga
Johan Herlitz
Utvecklingen av HLR i Sverige från 1970 talet och framåt beskrivs. Fokus läggs på kunskapsutvecklingen och dess konsekvenser i form av samverkan, kortare insatstider och ökad överlevnad. Avslutningsvis belyses kvarstående svaga länkar i kedjan som räddar liv och morgondagens utmaningar. Vilka är våra framtidsmål, vad kan bli bättre och hur relaterar HLR i Sverige med HLR i våra nordiska grannländer.