Detaljerat Program Onsdag

Föreläsningar Sjukvård

9.00 Inledning

9.05 Temperaturkontroll och eftervård

Moderatorer: Therese Djärv & Peter Lundgren

Ska vi kyla barn som drabbas av hjärtstopp?

Helena Winberg

Temperaturkontroll av barn efter hjärtstopp – vad visar egentligen forskningen, hur ska vi tolka riktlinjerna och hur gör vi i praktiken på BIVA?

Helena Winberg

Helena Winberg

Kan tidig prehospital kylbehandling skydda hjärnan vid hjärtstopp?

Per Nordberg

Presentationen kommer att belysa den skyddande effekten tidig nedkylning av hjärnan som påbörjas redan på platsen för hjärtstoppet vilket studeras i den pågående randomiserade studien PRINCESS2.

Per Nordberg

Per Nordberg

Ska vi söva patienter på IVA

Niklas Nielsen

De flesta patienter som vårdas för hjärtstopp på intensivvårdsavdelning får sederande läkemedel, trots att patienterna ofta är medvetslösa.
Sedering behövs för att tolerera nedkylning, minska risken för kramper och för att bättre tolerera ventilatorbehandling, men frågan är om sedering i sig har skyddande egenskaper.

Niklas Nielsen

Niklas Nielsen

Intensivård efter Hjärtstopp i Sverige – en nationell kartläggning

Anna Lybeck

Varje år toppas listan på Huvudsakliga IVA-diagnoser i Sverige av patienterna som initialt överlevt ett hjärtstopp med cirka 6000 intensivvårdsdygn. Hur bedrivs intensivvården efter hjärtstopp i Sverige idag?

Anna Lybeck

Anna Lybeck

10.05 Pågående HLR

Moderatorer: Anna Lybeck & Niklas Nielsen

Reversibla orsaker till hjärtstopp

Therese Djärv

Vad är reversibla orsaker, hur identifierar vi och behandlar dem? Under denna session får du en kort introduktion till ämnet samt ett exempel på hands-on metod.

Therese Djärv

Therese Djärv

Ultraljud under och efter hjärtstopp

Hritul Karim 

Patientnära ultraljud (Point-of-Care-Ultrasound) vid hjärtstopp kan användas för att identifiera potentiella orsaker till hjärtstopp – ändå från läkarbil till intensivvårdsavdelning. Denna föreläsning ger en kort introduktion och vetenskaplig sammanfattning av när, var och hur patientnära ultraljud kan tillämpas och vilka begränsningar som finns.

Hritul Karim

Hritul Karim

ECMO vid hjärtstopp

Jacob Hollenberg

Ordförande i HLR-rådets vetenskapliga arbetsgrupp. Professor/Överläkare och chef för Centrum för Hjärtstoppsforskning vid Karolinska Instiutet / Södersjukhuset.

Jacob Hollenberg

Jacob Hollenberg

10.35 FIKA & utställning

11.00 Hot topics

Moderatorer: Mattias Ringh & Ulrika Karlgren

Hjärtstopp och lungemboli

Emma Bentz

Vi studerade alla medicinska hjärtstopp registrerade i det svenska hjärtstoppsregistret mellan 2008 och 2018. VTE-associerat hjärtstopp förekom hos 852 (2.0%) personer av totalt 41,813. Medianåldern var lägre för VTE-associerat hjärtstopp, andelen kvinnor var högre och icke-defibrillerbara rytmer vanligare. 30-dagarsöverlevnaden var lägre i VTE-gruppen jämfört med övriga medicinska hjärtstopp: 2.0% mot 12%. Sammanfattningsvis är VTE-associerade hjärtstopp ovanligt men nästan alltid dödligt.

Emma Bentz

Emma Bentz

Cardiac arrest centres och värdet av koronarangio

Ludvig Elfvén

Skall vi passera mindre sjukhus för att köra patienten till ett sjukhus specialiserat på hjärtstopp?

Ludvig Elfvén

Ludvig Elfvén

Läkemdelsbehandling vid hjärtstopp

Malin Albert

Läkemedelsbehandling vid hjärtstopp. Vilka läkemedel ger vi och varför?

Malin Albert

Malin Albert

Kan man förebygga hjärtstopp på sjukhus?

Anna Thorén

Hjärtstopp på sjukhus drabbar varje år ca 2.400 svenska patienter, och är förknippat med en hög dödlighet. Flertalet av de drabbade patienterna uppvisar tecken till sviktande vitalparametrar långt innan hjärtstoppet inträffar. Forskning har visat att många hjärtstopp retrospektivt hade varit möjliga att förebygga givet att adekvata åtgärder hade vidtagits vid rätt tidpunkt. Hur kan vi förbättra vårt arbete med att förbygga hjärtstopp på sjukhus-nu och i framtiden?

Anna Thorén

Anna Thorén

12.00 LUNCH & utställning

Workshop – Att vara frivillig livräddare – mer än HLR och AED 12.30-13.20 (Sal: A12/13)
Arrangör: SMS-livräddare
Vi berättar om hur frivilliga livräddare kan uppfatta larmsituationen utifrån våra insikter och erfarenheter från systemet Sms-livräddare. Det är modigt att springa på larm utan att veta vilken situation man möts av och det är viktigt att förbereda sig och i förväg prata om skillnaden mellan utbildningsrummet och en akut situation. Vi ger tips om viktiga punkter att lyfta fram under HLR-utbildningen.
Föredraget riktar sig till HLR-instruktörer, frivilliga livräddare och andra intresserade.

Workshop – Luftväg/ventilation av barn 12.30-13.20 (max antal deltagare 18 st – ”först till kvarn”)
Arrangör: Barngruppen, HLR-rådet 
Till er som arbetar prehospitalt eller på sjukhus. På denna Work Shop får du tips och råd att kunna optimera luftväg och ventilation till barn samt utvärdera att det verkligen fungerar. Vi utgår från patientfall med barn i olika ålder och övar praktiskt

Science box 12.10-13.20

13.30 Hot topics 2

Moderatorer: Sune Forsberg & Gisela Lilja

10 steg för att öka överlevnaden på sjukhus

Therese Djärv

Hur bra är svenska sjukhus på att förbättra kring hospitala hjärtstopp och vad är vägen framåt för att bli bättre? ILCORs ten steps to improve around IHCA i en svensk tappning- vad är det?

Therese Djärv

Therese Djärv

Syrgas och CO2 – vänner eller fiender?

Akil Awad

Syrgas och koldioxid vid hjärtstopp – vänner eller fiender? Vår akutbehandling vid hjärtstopp kan vi påverka syrgas- och koldioxidnivåerna i patientens blod – men spelar dessa nivåer någon roll? Jag kommer summera kunskapsläget och presentera en svensk registerstudie från vår grupp på ämnet.

Akil Awad

Akil Awad

HLR vid grav hypotermi – ny handlingsplan

Peter Lundgren

HLR vid grav hypotermi – ny handlingsplan Vad är chansen till överlevnad? Vilka är förutsättningarna för lyckad resuscitering? Vilka sjukhus ska ta emot dessa patienter?

Peter Lundgren

Peter Lundgren

Anhörigas upplevelser i samband med hjärtstopp

Gisela Vogel

Närståendes upplevelser och erfarenheter av HLR, vad visar senaste forskningen inom området. Vad skiljer sig åt i närståendes upplevelser och erfarenheter när personen som drabbas av hjärtstopp överlever eller om personen avlider. Hur kan vi som sjukvårdspersonal/medmänniska på bästa sätt bemöta närstående som själv startat HLR eller som bevittnat pågående HLR av en närstående.

Gisela Vogel

Gisela Vogel

14.30 FIKA & utställning

15.00 Gemensam

Moderator: Jacob Hollenberg

Johan Herlitz hedersföreläsning

Hjärt-Lungräddning i Sverige, en framgångssaga
Johan Herlitz

Utvecklingen av HLR i Sverige från 1970 talet och framåt beskrivs. Fokus läggs på kunskapsutvecklingen och dess konsekvenser i form av samverkan, kortare insatstider och ökad överlevnad. Avslutningsvis belyses kvarstående svaga länkar i kedjan som räddar liv och morgondagens utmaningar. Vilka är våra framtidsmål, vad kan bli bättre och hur relaterar HLR i Sverige med HLR i våra nordiska grannländer.

Johan Herlitz

Johan Herlitz

Sammanfattning av de två dagarna

Therese Djärv

Therese Djärv

Therese Djärv

16.00 Avslutning

© Copyright - HLR Kongress