Detaljerat Program Tisdag
Gemesamma föreläsningar heldag
Moderator: A Claesson
Tom Quinn
The PARAMEDIC-2 trial was a randomized, double-blind trial involving 8014 patients with OHCA, paramedics at five UK National Health Service ambulance services administered either adrenaline (4015 patients) or saline placebo (3999 patients), along with standard care. The primary outcome 30 day survival. Secondary outcomes included survival to hospital discharge with a favourable neurologic outcome (modified Rankin scale (mRS) of 3 or less).
Läs mer...
At 30 days, 130 patients (3.2%) in the adrenaline group and 94 (2.4%) in the placebo group were alive (unadjusted odds ratio for survival, 1.39; 95% confidence interval [CI], 1.06 to 1.82; P=0.02). There was no evidence of a significant difference in the proportion of patients who survived until hospital discharge with favourable neurological outcome (87 of 4007 patients [2.2%] vs. 74 of 3994 patients [1.9%]; unadjusted odds ratio, 1.18; 95% CI, 0.86 to 1.61). At hospital discharge, severe neurological impairment (score of 4 or 5 on mRS) had occurred in more of the survivors in the adrenaline group than in the placebo group (39 of 126 patients [31.0%] vs. 16 of 90 patients [17.8%]).
In adults with OHCA, adrenaline use resulted in a significantly higher rate of 30-day survival than the use of placebo, but there was no significant between-group difference in the rate of a favourable neurological outcome because more survivors had severe neurological impairment in the adrenaline group.
Jacob Hollenberg
En föreläsning som sammanfattar det viktigaste som publicerats inom hjärtstoppsforskningen det senaste året.
Moderator: Peter Lundgren och Therese Djärv
Lisa Andren
Jag har blivit inbjuden av Andreas Claesson för att kort berätta om när jag fick hjärtstopp och tiden efteråt fram tills nu.
Mattias Regnell
Vikten av att tidigt identifiera hjärtstopp – svårigheter och utmaningar i nödsamtal och hur SOS Alarm arbetar med utveckling.
Camilla Hardeland
AMK’s håndtering av hjertestans utenfor sykehus. Hvorfor er agonal respirasjon det vi bør fokusere mest på?
Stig Nikolaj Blomberg
Survival from OHCA depends on four links in the chain of survival: Recognition of the event, CPR, defibrillation and post resuscitation care.
It has though been suggested that not all links are equal, and emphasis should be put on early recognition and initiation of DA-CPR.
Läs mer...
Early recognition and intervention are critical for patient survival. High quality CPR and defibrillation by AED prior to EMS arrival improves survival after OHCA. Therefore, the chance of surviving OHCA is highly correlated with bystander and medical dispatchers’ recognition of the condition during the emergency calls.
At EMS-Copenhagen we have been developing and testing a computer with AI, which can ‘listen in’ on the call to 1-1-2 and find patterns in the calls that are indicative for OHCA. Retrospective studies have shown, that such a computer can recognise significantly more OHCA than medically trained dispatchers and do this faster. (Blomberg, Stig Nikolaj, et al. ”Machine learning as a supportive tool to recognize cardiac arrest in emergency calls.” Resuscitation (2019).)
The technology is presently being tested in an RCT-study, and preliminary results are encouraging.
Perspectives on using AI in dispatch is promising, and Copenhagen-EMS are now investigating the use of AI on other diagnoses such as stroke and sepsis. Also, a more general approach as a triage-tool is being investigated.
Moderator: David Smekal och Hans Friberg
Ruud Koster
A system for SMS responders for AED use has been operative in the Netherlands since 2009. I will briefly describe the organisation and differences with other systems in Europe and the US and present results in response time ad early defibrillation. I will discuss the relationship (or competition) between SMS-responders and other first responders and EMS.
Mattias Ringh
Intensivvårdsläkare, kardiolog och forskare vid Centrum för Hjärtstoppsforskning.
Ingela Hasselqvist-Ax
”Tidigare defibrillering med räddningstjänst/polis”
Hur kan vi rädda fler liv utanför sjukhus med hjälp av First responders som samutlarmas med ambulans, och vad är betydelsen av ett hjärtstartarregister?
Andreas Claesson
Ny drönarteknik har sista stor potential i att nå fler människor i ett tidigare skede med livräddande utrustning. Hjärtstoppscentrum vid Karolinska institutet testar nu möjligheten att dels leverera hjärtstartare med drönare i samband med plötsligt hjärtstopp men utvecklar även en AI – modell för att tidigare än idag lokalisera människor i samband med drunkning.
Moderator: Jacob Hollenberg och Christer Axelsson
Ludvig Elfven
Ischemisk hjärtsjukdom är vanligaste orsaken till hjärtstopp utanför sjukhus. Om patienten ej har ST-höjning på första EKG efter ROSC är det omdebatterat om man ska göra en akut koronarangiografi eller inte.
Hans Friberg
Patienter som återfår spontan cirkulation efter hjärtstopp utvecklar ofta feber som del av en stress-reaktion. Djurförsök och tidiga studier på människa har visat att kyla till 33C förbättrar neurologisk funktion jämfört med om man inte behandlar febern. Om man behandlar vid 36C får man samma resultat som behandling vid 33C (TTM-studien). Orsakerna till ökad hjärnskada vid feber är bara delvis klarlagda och kommer att diskuteras.
Sten Rubertsson
Vilken intensivvård kan vi erbjuda våra patienter som överlevt ett hjärtstopp?Vad har vi för evidens för vården och var har vi fortfarande kunskapsluckor.
Johan Israelsson
Föreläsningen kommer framförallt att handla om överlevarnas självskattade hälsa och livskvalitet efter hjärtstopp.
Moderator: Ingela Hasselqvist-Ax och Anette Nord
Johan Herlitz
Föreläsningen handlar om hjärtstopp på och utanför sjukhus de senaste 30 åren i Sverige, med fokus på trender, framgångsfaktorer och kunskapsluckor, ur ett nationellt perspektiv. Föreläsningen kommer också belysa hur trender i överlevnad vid hjärtstopp förhåller sig till övriga folksjukdomar.
Johan Björklund
Svenska rådet för hjärt- och lungräddning utvecklar en digital lärplattform där den övergripande visionen är att alla användare via HLR.nu får tillgång till en helhetslösning som stöttar lärandet, förbättrar HLR-kvalitet och möjliggör analys av spridning av kurser i landet.
Optimalt sker inloggning via hlr.nu till ”Mina sidor” för att få tillgång till webbutbildning instruktörsportal samt funktionen Hitta utbildare. Användare skall själva känna att verktyget hjälper användarna i sin vardagsutövning och stöttar deras behov. Fokus skall vara enkelhet i ett intuitivt system.
Ulrika Karlgren
När nya riktlinjer för HLR presenterades i Göteborg 2016 visades ett system för att åstadkomma ofta, återkommande lågdosträning kallat ”Resuscitation Quality Improvement”, RQI. Användande av detta system kunde höja kvaliteten på kompressioner och inblåsningar. Fungerar det i verkligheten? Ta del av erfarenheter från Karlskoga lasarett, först i Europa med att införa systemet fullt ut.
Andreas Claesson
Ingela, Ulrika,Bodil, Johan