Detaljerat Program Onsdag
Föreläsningar Sjukvård
Moderator: Niklas Nielsen och Sune Forsberg
Spyros D Mentzelopoulos
Main Points of Lecture:
1) Rationale for the use of vasopressin and steroids in cardiac arrest
2) Data on the effectiveness and side effects of epinephrine alone in cardiac arrest
3) Presentation of the main results and limitations of the VSE 1 and VSE 2 trials, which support the use of the vasopressin-steroids-epinephrine (VSE) combination compared to epinephrine alone in in-hospital cardiac arrest
4) Brief reference to ongoing trials testing the combination treatment during cardiopulmonary resuscitation in in-hospital and out-of-hospital cardiac arrest
5) Conclusions & future research directions.
Andreas Lundin
Hjärtstopp med en initialt shockbar rytm innebär i många fall en relativt god prognos. Vad beror detta på? Vad skall vi tänka på vid behandlingen? Hur skiljer sig dessa patienter på och utanför sjukhus?
Moderator: Hans Friberg o Ulrika Karlgren
Sune Forsberg
Hjärtstopp i samband med förgiftning har i de flesta fall en annan orsak än kranskärlssjukdom och kan därför behöva annan handläggning. Detta illustreras även med fallbeskrivning
Jan Gelberg
Riktlinjer för hjärt-lungräddning till barn har i många fall baserats på erfarenheter från och forskning på vuxna personer och hjärtstopp. Det har under de senaste decennierna blivit alltmer tydligt att barn inte självklart kan jämföras med vuxna. Orsakerna till varför barn får hjärtstopp, liksom de fysiologiska förutsättningarna, skiljer sig åt. Under den här presentationen kommer du att få en översikt av de fem senaste årens forskning kring hjärt-lungräddning och barn.
Erik Ullemark
Ny algoritm för diagnostik och behandling av PEA – hur tar vi reda på vad som orsakat cirkulationskollaps utan att kompromissa med HLR?
Moderator: Mattias Ringh och Sten Rubertsson
Gabriel Riva
Basal HLR med enbart bröstkompressioner rekommenderas vid telefon-assisterad HLR och till livräddare som inte kan eller vill utföra inblåsningar. Det vetenskapliga underlaget för dessa rekommendationer är dock svagt. Vilka är för- resp. nackdelarna med HLR utan inblåsningar?
Mikael Gellerfors
Prehospital avancerad luftvägshantering vid hjärtstopp. När, var och hur?
Robin Hofmann
Det finns dåligt vetenskapligt stöd för rutinmässig syrgasbehandling efter hjärtstopp. Jag kommer att sammanfatta kunskapsläget och ge exempel från DETO2X studien som undersökte patienter med misstänkt hjärtinfarkt.
Henrik Wagner
Monitorering av Endtidalt koldioxid ETCO2 vid hjärt-lungräddning Koldioxid, (CO2) är en produkt som bildas vid cellförbränning och transporteras till lungorna där gasskiftet mellan syre (O2)och CO2 sker i alveolerna. Koldioxid speglar cellförbränningen och varierar med de fysiska och kemiska kraven i cellerna och speglar förändringarna i pCO2, pH och pO2 med målet att normalisera dessa värden. Koldioxid kan mätas i utandningsluften vilket benämns endtidalt CO2 (ETCO2) hos patienter som är antingen intuberade eller har en väl fungerande larynxmask. ETCO2 korrelerar till cardiac output och kan på så sätt spegla cirkulationen i samband med avancerad hjärt-lungräddning. I de aktuella riktlinjerna för hjärt-lungräddning framhävs användandet av monitorering av ETCO2 i samband med A-HLR. Föreläsningen ger en bakgrund till användandet av ETCO2 i samband med HLR, hur ETCO2 mäts, vilka parametrar som kan bedömas, hur en kurva ska tolkas, exempel på olika kurvor, speciella omständigheter då ETC.
Moderator: Hans Blomberg och Jacob Hollenberg
Henrik Wagner
Vid behandling av akut hjärtinfarkt är dagens behandling att öppna det stänga kranskärlet med perkutan koronar intervention (PCI). I samband med denna behandling händer det att patienten drabbas av hjärtstopp som i de flesta fall löses med defibrillering och en kortare tid med HLR. I de fall där detta inte får avsedd effekt, kan HLR-insatsen bli långvarig. Då måste HLR-behandlingen koordineras med själva PCI-ingreppet, dels för att uppnå maximal effektiv HLR och dels för att obrutet kunna fortsätta med PCIn mot det stängda kärlet som många gånger är en förutsättning för att återfå bärande cirkulation. Detta föredrag kommer därför att beskriva hur ett HLR-team kan organiseras och arbeta med en anpassad HLR-algoritm under samtidig PCI. Vidare beskrivs vilka hjälpmedel som behövs, samtidig monitorering av vitala parametrar och bedömning av dessa.
Christer Axelsson
Rapport från en ny vårdkedja – PCI de Luks (Transport av patient som fått tidig bystander HLR direkt till PCI)
I Sverige bevittnar ambulans sjukvården årligen ca 900 patienter som får hjärtstopp. Ytterligare ett par 100 har fått sitt hjärtstopp strax före ambulansens framkomst. Trots goda förutsättningar med tidig HLR och tidig defibrillering (hjärtstartare) överlever mindre än hälften av dessa patienter. Gruppen utgör mellan 15-20% av den totala hjärtstoppspopulationen, i GBG ca 50 patienter. Försök har gjorts inom SU att transportera dessa patienter i en s.k. vårdkedja direkt upp till PCI labbet på Sahlgrenska för att, genom ballong vidgning, ge dem ytterligare en chans till överlevnad. För att bibehålla HLR kvalitén under transporten användes mekaniska bröstkompressioner.
Lis Abazi
Vad gör vi när A-HLR inte räcker till? Varje år dör patienter i refraktära hjärtstopp. Dessa patienter dör trots att de har gynnsamma faktorer för att överlevna sitt hjärtstopp och trots att de får god A-HLR. Hur ska vi behandla denna selekterade patientgrupp i framtiden för bättre överlevnad? Med ECMO-HLR hos selekterade fall av refraktära hjärtstopp kan vi rädda fler liv.
Ulrika Karlgren
Vilka patienter bör vi köra till sjukhus med pågående HLR och när kan HLR avbrytas på plats? Beslut som kan vara svåra att ta, men vår förhoppning är att den algoritm HLR-rådet tagit fram och som nu presenteras ska underlätta arbetet med hjärtstoppspatienter prehospitalt
Moderator: Sten Rubertsson och Niklas Nielsen
Per Nordberg
Föredraget handlar om tidig hypotermibehandling som inleds under HLR för att skydda mot hjärnskador.
Niklas Nielsen
Christian Rylander
Presentation av europeiska riktlinjer och metoder för neurologisk prognosbedömning av patienter som vårdas medvetslösa efter att ha överlevt initial resuscitering av hjärtstopp
Gisela Lilja
Gisela lilja är arbetsterapeut och klinisk verksam inom neuro-rehabiltiering. Hennes forskning fokuserar på hjärtstopps överlevares återhämtning, och olika metoder för uppföljning efter hjärtstopp i såväl klinisk vardag som forskning.
Moderator: Jacob Hollenberg
Anette Nord
Chefredaktör Svenska HLR-rådet och forskare vid Centrum för Hjärtstoppsforskning.
Mattias Ringh
Intensivvårdsläkare, kardiolog och forskare vid Centrum för Hjärtstoppsforskning.
Niklas Nielsen
TBA.
Medlemmar ur vetenskapliga gruppen
Andreas Claesson